Vem kliver ur skuggan
om inte det förflutna?

Av det som gått finns jag kvar.

(Jag minsann är så förtvivlad som jag tror att jag sett mig gå nedför tiden för att stanna där meningen slår rot.)

Meningen går sin väg.
Den ser ett rinnande usch
på mitt ansikte växande
som en fällkniv
på mitt nakna bröst.

September 2010