lördag 21 oktober 2017

Världen behöver en livboj



Världen behöver en livboj
Robab Moheb (2017)
ISBN: 978-91-983377-6-1
Café 60 Media
Box 12050
102 22 Stockholm
 
info@cafe60media.se
www.cafe60media.se

Bokus
 
kärleksannons

söker mig dit

inuti vävnaden

och sitter där

som i ett skruvstäd

om jag endast finner en dikthärjad man

som tagit sats mot orden och innebörden

och visat sig på den styva linan

och stannat en tid

med bara kroppen

tills spindelvävstunna rader

växte som ådror på hans inre

organ

Intervju


Born in 1953 in the Southeastern city of Ahvaz, Iran, Robab Moheb studied sociology at the
University of Tehran and, after immigration to Sweden in 1992, she received a Bachelor’s degree in Pedagogical Sciences from the University of Växjö and a Masters degree from the University of Stockholm. In 2008 she published her first translations of Swedish poetry into Farsi in collaboration with the renowned Swedish poets Kristina Lugn, Ida Börjel and Katarina Grippenberg. Regarded as one of the most respected living Iranian poets by Poetry International, Robab Moheb has published numerous volumes both in Swedish and Persian in the past three decades. “In her impressive poetical journey through seven collections, she represents poetry as an essential element of life,” writes Sam Vaseghi on her seven-volume collection. Ululations Under Erasure (زنجموره های مخدوش), From my Mother’s Womb to Allegories (از زهدان مادرم تا باب تمثیلات), The World Dies of a Sneeze (جهان از یک عطسه میمیرد ), and quite recently What Would a Horse Know About the Steam Horse Logic (2013) are among her best-known poetry collections.

A hardworking translator and researcher, Robab Moheb has translated works by Roberto Bolano, and also authored The anatomy of Love and Gray Cherries (long story) as well as a book of research on old Iranian folk narrative Samak Ayyar.

 PARSAGON: What seven works of contemporary Persian literature would you recommend for translation or more attention?

MOHEB I am not sure about recommendable Iranian works, because fine works such as Sadeq Hedayat’s The Blind Owl are already translated to most languages. Yet I suppose that Ahmad Mahmoud’s righteous position has been denied in Iranian literature. He is a great story writer and as far as I know he is one of the great untranslated Iranians.

 PARSAGON: What are the top seven works of world literature that have had the deepest influence on your life and career?

MOHEB Well, One Hundred Years of Solitude by Gabriel Garcia Marquez, and all works of the Chilean writer Roberto Bolaño, to name one or two. I have read the books in Swedish and should especially refer to his 2666, a thousand-page book that in my opinion will become a world classic. There are many more good books, however, if you want a list:

1.      Most works of Franz Kafka, especially his Metamorphosis

2.      Sadeq Hedayat’s The Blind Owl

3.      Ahmad Mahmoud’s Neighbors

4.      Gabriel Garcia Marquez’s One Hundred Years of Solitude

5.      Kafka on the Shore and Norwegian Wood, of Haruki Murakami’s best works

6.      Stig Dagerman’s A Burnt Child among his other works

7.      Hjalmar Söderberg’s Doctor Glas 

And they are all works of prose fiction, if that is what you’ve asked about.

 PARSAGON

 

söndag 8 oktober 2017

Två böcker av Robab Moheb på svenska



Poetens Pagod (poesi)
Robab Moheb
År: (2014)
Förlag: L'Aleph
9789187751486
Språk: svenska
Än så Länge utan Titel  (Roman)
Författare: Robab Moheb
Förlag: l'Aleph
ISBN 9789187751004
Språk: svenska
Robab Moheb debuterar med en diktsamling på svenska. Hon är dock en etablerad poet med tio diktsamlingar i bagaget. Moheb skriver helst på sitt modersmål; farsi. Men nu efter drygt 20 år vistelse i Sverige eller så som hon själv uttrycker: "efter drygt 20 år vistelse i svenska språket är tiden mogen att komma ut med en diktsamling på svenska".
I sin elfte diktsamling - betitlad Poetens Pagod reflekterar författaren kring svenska språket på ett säreget sätt. Dikterna riktar sig till ett hon eller en poet som säkerligen är författaren själv. Moheb har ett genomgående tema; "ord". Samtliga dikter inleds med "ord som". Boken är med andra ord en hyllning till svenska språket, men poeten är mycket väl medveten om att skriva på ett språk man lärt sig på äldre dagar är det inte helt riskfritt; Ord som en hängbro/för självmordsbombaren/Hon har gedigen flygförmåga/Hon är utan like. Men hon visar att hon vågar ge sig ut på ett språkligt äventyr.

Boken inleds och avslutat med två citat ur Nalle Puh; "Om snöret inte håller, utan går av, är det bara att försöka med ett annat snöre" och " Poesi och visor är inte saker man hittar, utan det är saker som hittar en, och det enda man kan göra är att gå där de kan få tag på en". Här kan man fråga sig vilket snöre har gått av och vilket snöre har kompenserat det gamla. Moheb lämnade sitt födelseland som vuxen. Hon började lära sig ett helt nytt språk vid fyrtio årsåldern. Moheb säger i en intervju: "jag har lämnat ett land men funnit ett nytt språk som en gåva, vilket har gett mig ett vidare perspektiv på mitt skrivande."
Moheb är en verksam lärare/specialpedagog. Kanske därför hämtar hon sin litterära näring från de mest betydelsefulla personerna inom pedagogiken; Ellen Key, Jean Piaget, John Deway, Lev Vygotskij, Maria Montessori m.fl. Dessa forskare och tänkare hyllas sida vid sida med de mest kända persiska poeter; Khayyam, Rumi, Araqim, Hafiz (gamla persiska poeter) och Nima Yushij och Forough Farrokhzad (samtida poeter).
Tänkande och språk hör ihop hos Moheb. Det är kanske därför hon hänvisar sin poesi till dessa ovannämnda personer. Författaren försöker integrera innehåll och form så som hon behandlar tänkares tankar och sitt nya språk.  Moheb är igen politisk poet av det lättgenomskåliga slaget och visar att hon är mest förtrogen för ordens estetiska form och innehåll. Men det finns inslag där hon försöker ge en pik till politiker och dagens skola; "I kontrast till poesi är undervisning aldrig objektiv/utan alltid en politisk handling..." Kort sagt är språkdräkten färgstark och alldeles egen. Man kan lätt bli förtjust i vissa rader däribland: "Tack svenska språket. Du är en
epistel", "i brädden skrivet tecken", " Har tystnaden mellan raderna nått toppkurs?", "Dikotomi på sin höjd" m.fl.
Till sist kan tilläggas att Moheb några månader
efter novellen "Än så länge utan titel" (2014) har kommit tillbaka med spänstiga steg inom poesi och svenska språket för att visa att hon behärskar sitt nya språk, är språksäker och har mycket att
framföra.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Robab Moheb skriver om sitt andra språk svenska: “Mitt största lidande är valet av nominalböjningar, bisatser av olika slag och ibland småpropositioner, när jag talar tyst. När jag talar högt är det väl satsmelodin som vänder blickarna utåt. Egensinnigt och hänsynslöst. I så måtto som allt jag säger förblir osagt. Men när jag skriver blir “det ett annat Jag” förnimbart. Ett jag som behöver en jourläkare; ett tillämpat korrektur som inte lämnar mig i mitt öde, som en lättvindig språkhandikappad.” “Än så länge utan titel” är Mohebs debut på svenska. Den är en laddad berättelse som skildrar stämningar och känslor på ett unikt sätt. Citat och brödtext blandas på ett intressant sätt, vilket gör berättelsen mycket levande. Det är en kraftfull historia Moheb gestaltar, den är ytterst betydelsefull i ett historiskt och kulturellt sammanhang.
Manizeh är en iranska med två småbarn. Hennes man lämnar Iran ett par år innan familjen återförenas. Arezo, det första barnet, är en flicka som är född i Iran. Azad är det andra, en pojke som är född i Sverige. När Manizeh flyttar till Sverige känner hon inte igen sin man som en opiummissbrukare. Hon kämpar för att anpassa sig till det svenska samhället genom att lära sig språket och komma in i arbetslivet. Efter en rad händelser dör hennes man och hon blir en ensamstående mamma som vill upptäcka livet på nytt.
Robab Moheb är en iransk kvinnlig poet och författare, född 1953 i Iran och bosatt i Sverige. Hon har skrivit tiotals böcker samt har översatt diktsamlingar av Kristina Lugn, Ida Börjel, Catharina Gripenberg och Inger Edelfelt m.fl. Från farsi till svenska har hon översatt “De fria upplevelserna” av Shahrnush Parsipur, L’Alehp förlag, 2012 samt ”Var inte orolig” av Masha Mohebali, L’Alehp förlag, 2013.
 
Dr Rasoul Nejadmehr (filosofie doktor i filosofi och författare): Robab Moheb är en skicklig berättare. Hon har en skarp blick för iakttagelser och ser vardagliga händelser med mikroskopiskt noggrannhet. Genom att beskriva vardagen avslöjar hon djupsittande strukturer av makt och maktlöshet, exkludering och inkludering. Hon berättar om krossade politiska drömmar, om könsmaktsrelationer, om förföljelse, om flykt och om kärlek som faller offer för en okänslig värld. Boken “Än så länge utan titel” är berättelsen om en ensam kvinna som försöker skapa mening och sammanhang i en annars fragmentarisk och splittrad tillvaro. Läsaren dras in och engageras i frågor om identitet, tillhörighet och bristande tillhörighet. Om kulturella olikheter, om rasism och sofistikerade diskriminerings¬mekanismer. Robab Mohebs bok är en berättelse om dagens Sverige, berättad ur ett kvinnligt perspektiv.
Ann-Karin Närkling (bibliotekarie):

“Än så länge utan titel” handlar lika mycket om olika kulturer och invandring som existentiella frågor; vad det innebär att leva och finna en mening med det som sker. Det är en välskriven och lättläst roman där Robab Moheb skildrar miljöer och personer så att de får liv. Som läsare är det lätt att känna igen sig och boken väcker tankar. Med sin berättelse ger också författaren många smakprov på persisk kultur sett utifrån en kvinnas perspektiv. Det ger en ökad och välkommen förståelse. Det är lätt att ta både boken och Manize till sitt hjärta, den stora frågan är hur det ska gå för Manize?”
 
 
 
 
 
 
 

onsdag 27 april 2016

Café 60 Media har publicerat:


 Lethes flod (roman på svenska) Robab Moheb. ISBN: 978-91-983075-6-6  Café 60 Media

Lethes flod är en berättelse om att vara iranier – i Iran, i Sverige, i världen. Men det är också en högst allmänmänsklig berättelse om kärlek, liv och död, främlingskap och exil, kampen att erövra språket och önskan att glömma och starta sitt liv på nytt. Lethes flod är som ett eget kosmos, där livsepisoder vävs samman och där till synes obetydliga skeenden kan få de mest oanade konsekvenser.
Robab Moheb är född i Iran och sedan början av 1990-talet bosatt i Sverige. Hon debuterade med en novelsamling 1979 och har sedan dess författat ett flertal böcker, bland annat flera diktsamlingar och romaner på persiska. På svenska finns romanen Än så länge utan titel (2013) och diktboken Poetens pagod (2014).
 Köp:  Adlibris  &    bokus.com

Intervju

Din bok "Lehtes flod" har ni publicerat på svenska utan att ange en översättare. Betyder det att svenska är originalspråket?

Robab Moheb: Den här boken är skriven direkt på svenska och är ingen översättning. Men eftersom jag var osäker på språket, kom jag på tanken att översätta den till farsi/persiska. Alltså på det sättet tog jag en omvänd väg. Översättningen blev språkligt mycket annorlunda, men berättelsens kärna är dock det samma. Nyanserna är mer djupa och bildiga på farsi. Den persiska versionen är inte publicerad än.
"Lethes flod" är egentligen min andra bok som är skriven på svenska. Den första var ” Än så länge utan titel” (2014) publicerad av förlaget: l'Aleph. Jag fick då svara på en hel del frågor, bland annat känslan av att skriva på svenska/ett annat språk och vad jag tycker om mitt andra språk, det vill säga svenska. Jag svarade då: ” Mitt största lidande är valet av nominalböjningar, bisatser av olika slag och ibland småpropositioner, när jag talar tyst. När jag talar högt är det väl satsmelodin som vänder blickarna utåt. Egensinnigt och hänsynslöst. I så måtto som allt jag säger förblir osagt. Men när jag skriver blir det 'ett annat Jag' förnimbart. Ett jag som behöver en jourläkare; ett tillämpat korrektur som inte lämnar mig i mitt öde, som en lättvindig språkhandikappad."
Men för vilken publik: den svenska eller den persiska är romanen skriven? I ett annat perspektiv: är de en roman om en invandrargrupp eller är det en roman om ett liv i ett annat land?
Robab: När jag skriver tänker jag inte på vem min publik är. För mig är det viktigt att klä mina tankar i ord. Livet är enligt min mening inget annat än våra upplevelser. I den här banan och parallellt med mina dagliga upplevelser och erfarenheter växer en tanke eller en idé inom mig. Ett bra tag lever jag med tanken och låter den växa. När tiden är mogen börjar jag skriva, ibland på farsi och ibland på svenska. Jag bestämmer inte i förväg vilket språk jag ska välja, utan det sker naturligt av sig själv.

Det finns ett lås i mitten av omslagsbilden - är det ett symboliskt lås: man är inlåst i sitt eget öde?

Robab: Omslaget av är en bild tagen av konstnärinnan Porosha Moheb (min brorsdotter). Bilden valdes strax före publiceringen. Den såg jag som en talande bild som på något sätt hade kopplingar med texten också. Jag undviker använda ordet ”öde” i det sammanhanget. Berättelsen går ut på en dröm; att de eländiga dagarna inte skulle hända på riktigt utan i drömmen. Alltså drömmen om en annan verklighet. En verklighet utan krig och förföljelse och förtryck.

Annars är det självklart att om jag skulle föddas här i Sverige skulle jag inte kunna skriva om sådana upplevelser som målas upp i boken.


Lethes flod, att dricka från Lethes flod betyder att glömma det obehagliga från sitt tidigare liv. Jag som själv är invandrare, frågar: vad ska man glömma: ditt "första" liv eller det som var svårt i början av sitt andra? Ska men träffa i en fortsättning av "Lehtes flod" även Mnemosyne som är minnets gudinna?

Robab: Att kunna glömma de mest obehagliga känslorna/upplevelserna är en dröm snarare än ett önskemål. Världen är mer komplicerad än så för att kunna ha önskemål. Jag drömmer om en fredlig värld. Det jag vill glömma här i Lethes flod är tyrannernas skugga över Iran (och över resten av världen). 
Ja, det måste finnas ett minne för att kunna drömma om glömskan. 
 


Översättning till farsi/persiska:

Öijer. B. K Svart som silver (2008). Stockholm: W&W

Översättning: Robab Moheb ISBN: 978-91-983075-3-5  Café 60 Media




 Charlie Bergström. Sagoeken. översättning till farsi: Robab Moheb ISBN: 978-91-983075-9-7
Café 60 Media
Sagoeken: Ett pedagogiskt material för språklig träning hos skolbarn med språkliga svårigheter. Materialet används tillsammans med en pedagog eller logoped, enskilt med barnet eller i barngrupp.
 



Inger Edelfeldt (1995) ”Den förunderliga kameleonten" Stockholm; Norstedts. Farsi: Robab Moheb (2016)


ISBN-10: 9198307525
ISBN: 13:978-9198307528
Köp: Amazon
 
 

Den förunderliga kameleonten av Inger Edelfelt (1995) Stockholm: Norstedts har nu blivit översatt till persiska/farsi. Novellsamlingen rymmer mystiska och galna element. Människorna beter sig däremot helt verkliga och igenkännbara. Boken består av små berättelser om unga kvinnors öden. Dessa unga människor är sköra och bräckliga. Det spröda jaget följer dem i vardagen och livets berg och dalbana. Det är svårt att leva med dålig själkänsla. Men hur långt räcker det att bära sitt jag utan att falla, speciellt när man är så spröd som dessa flickor. De är rädda för hur omgivningen uppfattar dem. De är rädda för sina egna känslor, men märkligt nog och trots den djupa rädsla de bär inom sig är de beredda att göra vad som helst, till och med att möta mörkret. Edelfelt är en skicklig berättare. Den förunderliga kameleonten är ett av författarens absolut rikaste verk när det gäller beskrivandet av olyckliga familjerelationer, eländiga äktenskap, ätstörningar och människor på gränsen.

Café 60 Media har publicerat:


 Lethes flod (roman på svenska) Robab Moheb. ISBN: 978-91-983075-6-6 Café 60 Media

Lethes flod är en berättelse om att vara iranier – i Iran, i Sverige, i världen. Men det är också en högst allmänmänsklig berättelse om kärlek, liv och död, främlingskap och exil, kampen att erövra språket och önskan att glömma och starta sitt liv på nytt. Lethes flod är som ett eget kosmos, där livsepisoder vävs samman och där till synes obetydliga skeenden kan få de mest oanade konsekvenser.
Robab Moheb är född i Iran och sedan början av 1990-talet bosatt i Sverige. Hon debuterade med en novelsamling 1979 och har sedan dess författat ett flertal böcker, bland annat flera diktsamlingar och romaner på persiska. På svenska finns romanen Än så länge utan titel (2013) och diktboken Poetens pagod (2014).
 Köp:
Adlibris
bokus.com

Intervju

Din bok "Lehtes flod" har ni publicerat på svenska utan att ange en översättare. Betyder det att svenska är originalspråket?

Robab Moheb: Den här boken är skriven direkt på svenska och är ingen översättning. Men eftersom jag var osäker på språket, kom jag på tanken att översätta den till farsi/persiska. Alltså på det sättet tog jag en omvänd väg. Översättningen blev språkligt mycket annorlunda, men berättelsens kärna är dock det samma. Nyanserna är mer djupa och bildiga på farsi. Den persiska versionen är inte publicerad än.
"Lethes flod" är egentligen min andra bok som är skriven på svenska. Den första var ” Än så länge utan titel” (2014) publicerad av förlaget: l'Aleph. Jag fick då svara på en hel del frågor, bland annat känslan av att skriva på svenska/ett annat språk och vad jag tycker om mitt andra språk, det vill säga svenska. Jag svarade då: ” Mitt största lidande är valet av nominalböjningar, bisatser av olika slag och ibland småpropositioner, när jag talar tyst. När jag talar högt är det väl satsmelodin som vänder blickarna utåt. Egensinnigt och hänsynslöst. I så måtto som allt jag säger förblir osagt. Men när jag skriver blir det 'ett annat Jag' förnimbart. Ett jag som behöver en jourläkare; ett tillämpat korrektur som inte lämnar mig i mitt öde, som en lättvindig språkhandikappad."
Men för vilken publik: den svenska eller den persiska är romanen skriven? I ett annat perspektiv: är de en roman om en invandrargrupp eller är det en roman om ett liv i ett annat land?
Robab: När jag skriver tänker jag inte på vem min publik är. För mig är det viktigt att klä mina tankar i ord. Livet är enligt min mening inget annat än våra upplevelser. I den här banan och parallellt med mina dagliga upplevelser och erfarenheter växer en tanke eller en idé inom mig. Ett bra tag lever jag med tanken och låter den växa. När tiden är mogen börjar jag skriva, ibland på farsi och ibland på svenska. Jag bestämmer inte i förväg vilket språk jag ska välja, utan det sker naturligt av sig själv.

Det finns ett lås i mitten av omslagsbilden - är det ett symboliskt lås: man är inlåst i sitt eget öde?

Robab: Omslaget av är en bild tagen av konstnärinnan Porosha Moheb (min brorsdotter). Bilden valdes strax före publiceringen. Den såg jag som en talande bild som på något sätt hade kopplingar med texten också. Jag undviker använda ordet ”öde” i det sammanhanget. Berättelsen går ut på en dröm; att de eländiga dagarna inte skulle hända på riktigt utan i drömmen. Alltså drömmen om en annan verklighet. En verklighet utan krig och förföljelse och förtryck.

Annars är det självklart att om jag skulle föddas här i Sverige skulle jag inte kunna skriva om sådana upplevelser som målas upp i boken.


Lethes flod, att dricka från Lethes flod betyder att glömma det obehagliga från sitt tidigare liv. Jag som själv är invandrare, frågar: vad ska man glömma: ditt "första" liv eller det som var svårt i början av sitt andra? Ska men träffa i en fortsättning av "Lehtes flod" även Mnemosyne som är minnets gudinna?

Robab: Att kunna glömma de mest obehagliga känslorna/upplevelserna är en dröm snarare än ett önskemål. Världen är mer komplicerad än så för att kunna ha önskemål. Jag drömmer om en fredlig värld. Det jag vill glömma här i Lethes flod är tyrannernas skugga över Iran (och över resten av världen). 
Ja, det måste finnas ett minne för att kunna drömma om glömskan. 
 


Översättning till farsi/persiska:

Öijer. B. K Svart som silver (2008). Stockholm: W&W

Översättning: Robab Moheb ISBN: 978-91-983075-3-5  Café 60 Media




 Charlie Bergström. Sagoeken. översättning till farsi: Robab Moheb ISBN: 978-91-983075-9-7
Café 60 Media
Sagoeken: Ett pedagogiskt material för språklig träning hos skolbarn med språkliga svårigheter. Materialet används tillsammans med en pedagog eller logoped, enskilt med barnet eller i barngrupp.
 



Inger Edelfeldt (1995) ”Den förunderliga kameleonten" Stockholm; Norstedts. Farsi: Robab Moheb (2016)

ISBN-10: 9198307525
ISBN: 13:978-9198307528
Köp: Amazon
 
 

Den förunderliga kameleonten av Inger Edelfelt (1995) Stockholm: Norstedts har nu blivit översatt till persiska/farsi. Novellsamlingen rymmer mystiska och galna element. Människorna beter sig däremot helt verkliga och igenkännbara. Boken består av små berättelser om unga kvinnors öden. Dessa unga människor är sköra och bräckliga. Det spröda jaget följer dem i vardagen och livets berg och dalbana. Det är svårt att leva med dålig själkänsla. Men hur långt räcker det att bära sitt jag utan att falla, speciellt när man är så spröd som dessa flickor. De är rädda för hur omgivningen uppfattar dem. De är rädda för sina egna känslor, men märkligt nog och trots den djupa rädsla de bär inom sig är de beredda att göra vad som helst, till och med att möta mörkret. Edelfelt är en skicklig berättare. Den förunderliga kameleonten är ett av författarens absolut rikaste verk när det gäller beskrivandet av olyckliga familjerelationer, eländiga äktenskap, ätstörningar och människor på gränsen.

Café 60 Media har publicerat:


 Lethes flod (roman på svenska) Robab Moheb. ISBN: 978-91-983075-6-6 Café 60 Media

Lethes flod är en berättelse om att vara iranier – i Iran, i Sverige, i världen. Men det är också en högst allmänmänsklig berättelse om kärlek, liv och död, främlingskap och exil, kampen att erövra språket och önskan att glömma och starta sitt liv på nytt. Lethes flod är som ett eget kosmos, där livsepisoder vävs samman och där till synes obetydliga skeenden kan få de mest oanade konsekvenser.
Robab Moheb är född i Iran och sedan början av 1990-talet bosatt i Sverige. Hon debuterade med en novelsamling 1979 och har sedan dess författat ett flertal böcker, bland annat flera diktsamlingar och romaner på persiska. På svenska finns romanen Än så länge utan titel (2013) och diktboken Poetens pagod (2014).
 Köp:
Adlibris
bokus.com

Intervju

Din bok "Lehtes flod" har ni publicerat på svenska utan att ange en översättare. Betyder det att svenska är originalspråket?

Robab Moheb: Den här boken är skriven direkt på svenska och är ingen översättning. Men eftersom jag var osäker på språket, kom jag på tanken att översätta den till farsi/persiska. Alltså på det sättet tog jag en omvänd väg. Översättningen blev språkligt mycket annorlunda, men berättelsens kärna är dock det samma. Nyanserna är mer djupa och bildiga på farsi. Den persiska versionen är inte publicerad än.
"Lethes flod" är egentligen min andra bok som är skriven på svenska. Den första var ” Än så länge utan titel” (2014) publicerad av förlaget: l'Aleph. Jag fick då svara på en hel del frågor, bland annat känslan av att skriva på svenska/ett annat språk och vad jag tycker om mitt andra språk, det vill säga svenska. Jag svarade då: ” Mitt största lidande är valet av nominalböjningar, bisatser av olika slag och ibland småpropositioner, när jag talar tyst. När jag talar högt är det väl satsmelodin som vänder blickarna utåt. Egensinnigt och hänsynslöst. I så måtto som allt jag säger förblir osagt. Men när jag skriver blir det 'ett annat Jag' förnimbart. Ett jag som behöver en jourläkare; ett tillämpat korrektur som inte lämnar mig i mitt öde, som en lättvindig språkhandikappad."
Men för vilken publik: den svenska eller den persiska är romanen skriven? I ett annat perspektiv: är de en roman om en invandrargrupp eller är det en roman om ett liv i ett annat land?
Robab: När jag skriver tänker jag inte på vem min publik är. För mig är det viktigt att klä mina tankar i ord. Livet är enligt min mening inget annat än våra upplevelser. I den här banan och parallellt med mina dagliga upplevelser och erfarenheter växer en tanke eller en idé inom mig. Ett bra tag lever jag med tanken och låter den växa. När tiden är mogen börjar jag skriva, ibland på farsi och ibland på svenska. Jag bestämmer inte i förväg vilket språk jag ska välja, utan det sker naturligt av sig själv.

Det finns ett lås i mitten av omslagsbilden - är det ett symboliskt lås: man är inlåst i sitt eget öde?

Robab: Omslaget av är en bild tagen av konstnärinnan Porosha Moheb (min brorsdotter). Bilden valdes strax före publiceringen. Den såg jag som en talande bild som på något sätt hade kopplingar med texten också. Jag undviker använda ordet ”öde” i det sammanhanget. Berättelsen går ut på en dröm; att de eländiga dagarna inte skulle hända på riktigt utan i drömmen. Alltså drömmen om en annan verklighet. En verklighet utan krig och förföljelse och förtryck.

Annars är det självklart att om jag skulle föddas här i Sverige skulle jag inte kunna skriva om sådana upplevelser som målas upp i boken.


Lethes flod, att dricka från Lethes flod betyder att glömma det obehagliga från sitt tidigare liv. Jag som själv är invandrare, frågar: vad ska man glömma: ditt "första" liv eller det som var svårt i början av sitt andra? Ska men träffa i en fortsättning av "Lehtes flod" även Mnemosyne som är minnets gudinna?

Robab: Att kunna glömma de mest obehagliga känslorna/upplevelserna är en dröm snarare än ett önskemål. Världen är mer komplicerad än så för att kunna ha önskemål. Jag drömmer om en fredlig värld. Det jag vill glömma här i Lethes flod är tyrannernas skugga över Iran (och över resten av världen). 
Ja, det måste finnas ett minne för att kunna drömma om glömskan. 
 


Översättning till farsi/persiska:

Öijer. B. K Svart som silver (2008). Stockholm: W&W

Översättning: Robab Moheb ISBN: 978-91-983075-3-5  Café 60 Media




 Charlie Bergström. Sagoeken. översättning till farsi: Robab Moheb ISBN: 978-91-983075-9-7
Café 60 Media
Sagoeken: Ett pedagogiskt material för språklig träning hos skolbarn med språkliga svårigheter. Materialet används tillsammans med en pedagog eller logoped, enskilt med barnet eller i barngrupp.
 



Inger Edelfeldt (1995) ”Den förunderliga kameleonten" Stockholm; Norstedts. Farsi: Robab Moheb (2016)

ISBN-10: 9198307525
ISBN: 13:978-9198307528
Köp: Amazon
 
 
Den förunderliga kameleonten av Inger Edelfelt (1995) Stockholm: Norstedts har nu blivit översatt till persiska/farsi. Novellsamlingen rymmer mystiska och galna element. Människorna beter sig däremot helt verkliga och igenkännbara. Boken består av små berättelser om unga kvinnors öden. Dessa unga människor är sköra och bräckliga. Det spröda jaget följer dem i vardagen och livets berg och dalbana. Det är svårt att leva med dålig själkänsla. Men hur långt räcker det att bära sitt jag utan att falla, speciellt när man är så spröd som dessa flickor. De är rädda för hur omgivningen uppfattar dem. De är rädda för sina egna känslor, men märkligt nog och trots den djupa rädsla de bär inom sig är de beredda att göra vad som helst, till och med att möta mörkret. Edelfelt är en skicklig berättare. Den förunderliga kameleonten är ett av författarens absolut rikaste verk när det gäller beskrivandet av olyckliga familjerelationer, eländiga äktenskap, ätstörningar och människor på gränsen.