Sören Kierkegaard (2002) antingen eller- ett livsfragment. Första delen. Översättning: Stefan Borg. Förlag: Nimrod

9. med tiden var hörseln det sinne jag kom att tycka bäst om, för som det är med rösten, att den uppenbarar den innerlighet som är inkommensurabel med det yttre, så är örat redskapet med hjälp av vilket man uppfattar denna innerlighet, och hörseln det sinne med hjälp av vilket man tillägnar sig den. Förord. Utgivaren november1842 23. Därför vill jag hellre vara svinaherde på Amagerbro och förstådd av svinen, än vara diktare och missförstådd av människor. 23. Människorna är ändå för orimliga! De utnyttjar aldrig de friheter de har, men kräver dem de inte har; de har tankefrihet, men kräver yttrandefrihet. 24. Ålderdomen realiserar ungdomens drömmar. Se på Swift: i sin ungdom byggde han ett dårhus, i sin ålderdom satt han själv där. 24. Det finns som bekant insekter som dör i befruktningsögonblicket. Det gäller även glädjen: livets högsta och rikaste njutningsmoment har döden i följe. 25. Cornelius Nepos berättar om en fältherre som satt belägrad i en fästning tillsammans med ett ansenligt kavalleri, att han varje dag lät piska hästarna för att de inte skulle ta skada av allt stillastående – likadant lever jag i denna tid, som en belägrad. Men för att inte ta skada av allt stillasittande gråter jag mig trött. 27. Ack, lyckans dörr går inte inåt, så att den öppnar sig om man stormar lös på den; den går utåt, och därför kan man inte göra något. 27. Jag har modet att tvivla, på allt skulle jag tro. Jag har modet att kämpa, med allt skulle jag tro… 27. Men min röst är hes som ett måsskrän, eller bortdöende som välsignelsen på den stummes läppar. 28. Min syn på livet är totalt meningslös. Jag utgår från att en ond ande har satt ett par glasögon på min näsa med ett glas som förstorar i en oerhörd skala och ett annat glas som förminskar i samma skala.