The sleeping and the dead
Are but as pictures;
It is the eye of childhood
That fears a painted devil.
(Macbeth, Shakespeare)
Med en menande blick såg jag lösa blommor skiftade genomskinligt vitt och flög dit lejonkulan låg. Jag läste högt den dikt som skulle passera äppelblomskyn. Det lenade inte i halsen. Den blev kantstött av vardagen och drömfabriken utan drömmar kunde inte hjälpa.
Jag såg barndomen i repris när jag blundade för att kunna se. Jag såg den. Den var gjord av blommor på bar kvist lingul utspridd på betongmurrar. Uppspärrade krokodilens käftar var livet. Det väntade i skymundan. Jag såg blommorna i äldredagar skrålade bakom murrar. De stod under färgernas beskydd och en skräll hördes
minut för minut.
Det var så jag öppnade ögonen och
blundade aldrig mer.
Stockholm/2011-06-03
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar