söndag 11 april 2010


”PantÔn chrêmat Ôn metron estin
anthr Ôpos t Ôn men ont Ôn h Ôs estin,
tÔn de ouk ont Ôn h Ôs ouk estin”


Lek och leksak behövde gudar så från ingenstans kom jag
hit för att borra mig in i ord och sats. Mina saker har inga mått men
Alla sakers mått blev jag nog ”de varandes att jag är, de icke varandes att jag inte är”
Vem är jag? Är jag vem?
: ett fjärmande
: en maxim
: en sats
: ett förnuft
: förnuftets martyr
: förnuftets tyranni?

Vem är jag? Är jag vem?
Här gnistrar ett fundamentalt fel som Solar runt en
och samma jord. Men det blåser nu. Den iskalla vind
sveper över mig som om jag vore en stad utan borgmästare.
Jag fryser och det är inte mitt fel. Att jag inte har
ett täcke. Det är gudarnas. De säger att de vill ge.
De alla pratar. Men ingen menar.
Jag vill döda min mästare. Men min mor säger ” Ve dig. Ur askan i elden?”
Jag säger; ”alla eldar hamnar i askan i alla fall.”
”Jag blir aldrig klok på det du säger” säger min mor


Lek och leksak behöver jag inte för att vara någon?
2007

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar